Det blir alltid så här

Nu har jag ännu en gång lyckats bli sjuk lagom till en konsert. Jag blir alltid det, förstår inte vad det beror på.

Tillbringade en underbar kväll med Erik på kulturhuset, det var jättetrevligt:D även emma och hennes vän från stockholm + en del gamla treor och några nuvarande kristinakickers.

Nu har jag varit inne hela dagen och kurerat mig för konserten i morgon. Det är jättetråkigt, jag har inte haft någonting alls att göra. Men övade flöjt ett tag vilket känns väldigt bra med tanke på att terminsuppspelet närmar sig med stormsteg. Hjälp!!

Det känns så stressat allting, man har så mycket tankar som man borde reda ut men jag hinner inte och då känns det bara jobbigt hela tiden när det ligger och maler i bakhuvudet. Jag vet inte vad jag ska göra hittar ingen lösning på någonting. Antar att tiden måste få ha sin gång den med men jag orkar inte vänta. Nu känner jag att jag bara klargar och mitt motto är ju i vanliga fall "Don´t worry, be happy" men det blir bara svårare och svårare att hålla det. Men nu ska jag en en gång rycka upp mig och få någonting gjort om det går.

Mamma har ialla fall lovat filmkväll i kväll så det blir mys. Hoppas bara pappa har tid att vara med, han bara flänger runt hela tiden..

Vissa personer saknar man bara konstant....."I cried for you"...

You're beautiful so silently
It lies beneath a shade of blue
It struck me so violently
When I looked at you

But others pass, the never pause,
To feel that magic in your hand
To me you're like a wild rose
They never understand why

I cried for you
When the sky cried for you
And when you went
I became a hopeless drifter
But this life was not for you
Though I learned from you,
That beauty need only be a whisper

I'll cross the sea for a different world,
With your treasure, a secret for me to hold

In many years they may forget
This love of ours or that we met,
They may not know
how much you meant to me.

I cried for you
And the sky cried for you,
And when you went
I became a hopeless drifter.
But this life was not for you,
Though I learned from you,
That beauty need only be a whisper

Without you now I see,
How fragile the world can be
And I know you've gone away
But in my heart you'll always stay.

I cried for you
And the sky cried for you,
And when you went
I became a hopeless drifter.
But this life was not for you,
Though I learned from you,
That beauty need only be a whisper
That beauty need only be a whisper


/ Katie Melua "I cried for you"


One more try...


Tänkte göra ett nytt försök att skriva blogg..det förra blev inte så lykat. Vi får se hur det går den här gången.


lost and lonely


Senast jag försökte mig på att skriva blogg så dog det efter ett tag men nu börjar jag sakna skrivandet igen.. Ska göra ett nytt försök att få lite liv här. Just nu är det ganska mycket med allting. Skola och massor med andra saker. Tankarna bara fladdrar omkring i huvudet hela tiden speciellt när man ska sova. Jag sommnar inte fören efter två varje natt, det spelar ingen roll när jag går och lägger mig. Det bara fungerar inte. Därför tänkte jag att det kanske hjälper om man skriver här ett tag så man får ut allt ur huvudet.

Grejen är att det inte bara går att släppa allting. Det finns problem som man bara inte kan hitta en lösning på hur mycket man än tänker. Det jobbigaste är när det är problem som inte bara berör en själv utan andra också. Då är det liksom fler faktorer som spelar in.


Jag ska inte ha världens utläggning om mitt liv för då är det alldrig någon som orkar läsa allt.


Chip på er.